Hus!

Igår hittade vi ett hus! Vi ska skriva kontrakt idag. Känns skönt att vara klara med den biten, vi har hunnit titta på lite olika ställen, allt från en nybyggd lägenhet med tv och ac till något som kan beskrivas som ett vedskjul. Det senare är det som här kallas traditionellt hem... Jag (Jennie) hade hoppats att vi skulle kunna bo enkelt men efter att ha sett ett par traditionella hus som saknade fönster, var tätade i taket med tyg om de överhuvutaget var tätade samt hade golv som mest liknade stampade jordgolv så insåg även jag att vi tyvärr måste leta efter hus i de områden som här är mer av överklassområden. Så resultatet blev ett nyrenoverat hus som håller på att färdigställas just nu. Vi får nymålade väggar, möbler och en stor härlig takterass. Till min glädje fortfarande i ett indiskt område så att vi åtminstone får lite verklighet utanför vårt fina hus. Notera att det som här är ett hus i ett överklassområde fortfarande är rätt enkelt...

Om en vecka är det inflytt, och jag hoppas att de utlovade renoveringarna är klara och att möbler finns på plats då. Jag längtar efter att få laga lite mat!

Kerala

Nu har vi varit ett par dagar i kerala, längst ner på indiens västkust. Regionen är väsensskild från allt vi sett hittills. Överallt står kokospalmer, ibland bredvid bananträd. Den trafik vi tidigare sett finns inte här, det är lugnt och stilla. Kerala är den del av landet som har det bäst ekonomiskt och det märker vi direkt. Det är något av indien light. Rena gator och vackra hus finns överallt, något som varit sällsynt i delhi och jaipur. Inte heller är den fattigdom vi mött tidigare närvarande på samma sätt. Vi bor perfekt, precis vid havet och vi ser indiska oceanens vågor rulla in från vår lilla veranda. Vi badar, tittar på fiskarna när de drar upp näten och vi svettas i den tropiska värmen. Alla familjemedlemmar njuter!
Det projekt vi nu är sysselsatta med är att finna ett långtidsboende (just nu har vi en liten cottage i två veckor). Vi tittade idag på en modern lägenhet som kändes mycket bra, men vi ska titta på ett hus imorgon innan vi bestämmer oss. Vi är fullt övertygade att det löser sig och att vi kommer ha plats för att härbärgera ett antal far- och morföräldrar vid jul.

 

Bilder

Vi har nu lämnat Jaipur och återvänt till Delhi. Valet på färdsätt föll på taxi. Det är ca 30 mil mellan Jaipur och Delhi och med bil tog resan ca 6-7 timmar! Hastigheten är således inte den samma som i Sverige och inte heller är trafiksituationen den samma (mycket värre). Hittills känns varje sak vi tar oss för som ett äventyr och även om vi åkt mellan de olika resmålen var denna resa något av en pärs. Nu har vi lagt oss vid hotellets takpool och vilar ut oss.

Ibland tar vi foton som inte alltid illustrerar vLåra sällsynta bloggtexter men som vi vill dela med oss av. Här kommer ett gäng bilder från bilresor och annat som fastnat på bild. Det är märkligt, hur saker som man ser på bild, känns otroligt exotiskt och väldigt långt bort. När man är mitt i det så känns det ändå så hemma som om vi har varit i Indien så länge!

En sak till innan bilderna, vi har ändrat inställningarna så att alla kan kommentera utan att ha ett konto, så nu ser vi fram emot att höra ifrån er alla!

Massor med kramar från oss!

Tove har fått en "Diwali-krans" av en av våra riksha-förare

 

Bild från en promenad på en gata i Jaipur

Vi besökte ett aptempel. Massor med apor, grisar, hundar och ett par kobror. Inget som någon av oss uppskattade särskilt mycket även om aporna är fina på håll...

Vackra färger överallt

Jennie i ett litet himmelrike, övriga familjen var inte så nöjda...

Tove sover på soffan, Elias härdar ut på grund av sitt DSI

Ännu en bild från aptemplet, textilierna gör det så-å vackert

Jaipur från aptemplet

Elias och Tove väcker stort intresse var de än går. Många som vill klämma och känna på våra vackra barn!

Kanske inte behövs nån uppmaning??

 

På väg i vår riksha

Fortsatta äventyr i Jaipur

Vi bestämde oss för att stanna i Jaipur ytterligare tre dygn. Vi trivs verkligen här, trots guideböckernas påstående att det räcker med ett par dagar i stan. Kanske beror det på det enorma utbud av textilier som finns här men även övriga familjen tycker att Jaipur slår både Delhi och Agra med hästlängder. Tyvärr så var vi tvungna att lämna vårt trevliga hotell eftersom de inte hade några rum lediga. Eftersom vi blivit bortskämda de senaste dygnen, men även på grund av att Elias fortfarande inte är helt återställd, så har vi nu hamnat på ett riktigt lyxhotell... Inte alls lika mysigt som Bahawani men ett under av renhet och lyx! Känns som en evighet från det Indien vi upplever när vi kommer ut på gatan utanför metalldetektorn i vår air-kondition-svala, marmorspäckade hotellentre. Den välkammade dörrvakten tittade väldigt skeptiskt på oss när hela familjen vällde ur en autoriksha tillsammans med vår rätt så omfattande packning... Jag har en känsla av att de flesta gäster anländer i en stor Mercedes eller åtminstone en taxi.
Elias är som sagt fortfarande inte helt återställd. Han var inte alls nöjd över sina föräldrars ordinerade, strikta diet som består av kokt ris, rostat bröd, thé och banan. Elias vill absolut ha Chicken Tikka som blivit hans favorit medan Toves stående frukost/lunch/middag just nu är omelett. Jag har allt mer börjat uppskatta alla vegetariska röror medan även Per föredrar kyckling i olika former.
Annars är det fortsatt firande av Diwali här i Jaipur. För oss innebär det framförallt att stora delar av marknaderna är stängda. Mycket tråkigt tycker jag men en välbehövlig paus i letandet efter smycken, sjalar och tyger för övriga familjen. Idag har vi varit på Jantar Mantar, en samling astronomiska instrument i enorm  storlek, som mest liknar stora monument i sten för den okunniga (läs Jennie).

Detta skrevs för ett par dagar sedan men pga brist på wifi har vi inte kunnat lägga upp nåt förrän nu).

 

Fågelskådning

 
Vi går tillbaka ett par dagar och återvändet till det fågelreservat vi besökte i bharatpur. Men först. Vi har ju redan talat om vad vi tycker om Bharatpurs hotell, nämligen att hotellet vi bodde på  är förbannat uselt och bör stängas igen. Jag (Per) känner dock att jag inte är helt klar med detta utan behöver älta detta igen. Vi valde alltså hotellet utifrån siten tripadvisor.com där det påstods vara det bästa om man ville spendera en natt i Bharatpur. I efterhand kan vi konstatera att det vill man inte göra. Den som gav hotellet 5/5 möjliga är antingen a) påverkade av olagliga substanser eller b) anställda på hotellet, eller mest troligt c) en kombination av a) och b). Lås på dörren? Nja, ett hänglås följde med.  Det gick även att låsa toalettdörren utifrån, men inte inifrån. Detta kan väl sammanfatta stämningen på hotellet, ett ställe som gjort för att låsa in någon på toaletten. Det var bara Johnny från the shining eller Norman Bates som saknades.

Fågelreservatet då? Helt fantastiskt! Ledsen för dålig zoom.







 





Ornitologer

Jaipur

Jaipur är den hittills trevligaste och mest spännande staden på vår resa. Den är regionhuvudstaden i Rajastan, en region bestående av öknar och berg. Den rosa staden, är vid vår ankomst fylld med människor i färd med att göra inköp inför högtiden divali. Stan är pyntad med girlanger och glitter, lite som inför jul hemma i sverige.

Efter två gravt dåliga hotellval har vi nu förhoppningarna mycket lågt ställda när vi ankommer hotellet. Inget kunde visa sig vara mer fel. Vi hade lätt kunnat förlägga en vecka på detta hotell. Bra rum, trevlig personal, bra restaurang och en pool att hämta krafterna i. Detta behövdes för en familj som redan efter 5 dagar börjat tvivla…

 

Tove och Elias vid hotellets entre

Tove somnar i Jennies knä efter middagen

Elias jäser efter samma middag...

Delar av familjen och den intressante rikshaföraren Krishna som drog
 hela familjen på sin cykel. Puh!

De senaste dagarna har Jennie fått besöka bazarer och tittat på smycken och tyger och vi andra har följt med och väntat tålmodigt. Vi hade även lyckan att, säkert som alla andra turister, blivit tagna till elefantägarnas kvarter. Där bland smala gränder hölls en hel del elefanter och självklart red vi runt kvarteret som maharadjor.

Elias, Elefant, Tove och Jennie!

Herr elefant

  

Vy över öde gata i Jaipur, från elefantryggen

På väg att gå över alperna

Familjen poserar

                                                                              

Idag bestämde vi oss för att åka till Amber Fort, ett fort/slott från 1700-talet där maharadjan en gång levde. Innan vi hann gå in i slottet blev Elias akut magsjuk så vi fick vända tillbaka till hotellet med en gång. Några bilder blev det i alla fall.

Fortet på avstånd

 

Delar av familjen pustar ut under vandringen upp till fortet (innan magsjukan)

 

En av gårdarna i fortet (Per sprang in och tog ett par foton innan vi åkte hem)

Vy från alkov



En av de sista maharadjorna och hans grabbar

 

Kvällen har tillbringats på hotellets tak där vi tittat på fyrverkerier som divalifirande lokalbor skickar upp. Divali firas under en vecka och idag 13/11 är höjdpunkten enligt de indier vi träffat.

Det verkar för övrigt som om sonen frisknat till och är redo för nya äventyr i Jaipur i morgon!  Eftersom alla butiker är stängda kan vi kanske slippa marknaderna och ägna oss åt andra sevärdheter!

Livet är gött!!

Vi har kommit fram till Jaipur efter diverse strapatser. Vi åkte från Delhi i torsdags sedan vi klarat av ett par dagars flängande på marknader och till diverse sevärdheter. Familjen tog en taxi till Agra förmiddagen, en nätt tur på 25 mil. Vår taxichaufför var måttligt road när jag började demontera hans bil i jakt på säkerhetsbälten. Och Toves bilkudde har väckt stor förundran! Men det har känts tryggt att ha den med kan jag säga.

Eftersom vi inte varit riktigt säkra på hur vi vi skulle lägga upp vår resa så har vi inte haft hotell bokade. Så både Agra och gårdagen i ett fågelreservat på vägen mellan Agra och Jaipur har vi bokat dagen innan. Det har inneburit att urvalet varit lite begränsat och hotellen rört sig mellan mediokra och riktigt usla med det totala bottennappet igår i Barathpur. Där hamnade vi mitt ute på den indiska lands(o)bygden totalt utelämnade på ett öde hotell åt en skäggig manager med solglasögon som fick Dr Bombay att framstå som trovärdig! Middagen tänkte vi inta i hotellets tomma matsal, men den kyckling vi fick in, som absolut inte var kyckling utan mer liknade fläskkött, fick oss att undra och definitivt tappa matlusten. Så det blev torrt ris med naan bröd till middag, till efterrätt en kopp välling på rummet...

Kort om Agra; en väldigt tråkig stad, det vi såg när vi reste igenom och på våra riksha-turer var bara fult. Taj Mahal var häftigt men det vete sjutton om det gör det värt en tripp till Agra... Hotellet låg bredvid en stor väg där det pågick nån sorts metallarbete långt in på natten. På baksidan firades  ett indiskt bröllop med 300 gäster och dans långt in på natten. Så nej, inte mycket sömn den natten!

Trots trista hotell och lite otur med maten så är Indien fantastiskt!! Vi har rest med bil och sett massor. Det är konstigt att man kan känna sig hemma i nåt så långt hemifrån på alla sätt. Jag har aldrig sett sån fattigdom eller varit någonstans där det är så smutsigt förut men jag har heller aldrig upplevt så mycket på så kort tid. Så mycket dofter/lukter, färger, smaker... Och alla dessa vackra textilier! Har förstås köpt på mig ett lager redan!

Till sist ett par ord om dagen. Vi har som sagt kommit till Jaipur nu och checkat in på ett fantastiskt hotell http://www.umaidbhawan.com/picture_gallery.htm! Det ser ut som ett sagoslott! Eftermiddagen tillbringades vid poolen och middagen på takterrassen med utsikt över en stad som är vackert upplyst och dekorerad för Indiens största helg, Diwali, ljusets högtid, still viss del kan jämföras med vår jul. Diwali firas i 7 dagar med början idag.

Må gott alla och stora kramar från oss!

trafikvett

Jag har just suttit och skrivit ett mycket bra inlägg motsvarande en roman av dostojevskij. Allt raderat av en ond kraft. Det får bli en kortare text.

Vi blev visst scammade av ett antal indiska banditer i hotellbranschen vid vår ankomst till Delhi. Vi klarade oss helskinnade men småkränkta undan. Mer om detta vid ett annat tillfälle. Istället en kort expose över den indiska trafiken. Kaos är det ord jag främst tänker på. Vänstertrafik, cyklar, mopeder, bilar, folk som släpar gamla kärror med säckar på och folk som går. Allt på en och samma motorväg.

Man blir ju självklart sugen på att kasta sig ut i trafiken och köra själv. Eller inte. Den indiska trafiken är ett språk man inte riktigt fattar även om vissa ord känns igen. Förstår ni känslan?

 Igår hade vi en chaufför som körde oss runt mellan olika stopp. Hotell-museum-marknad-lunch-hotell-eleganta förorten Gurguan för middag med Jennies kompis tygleverantören med familj-åter hotellet. Chauffören fick snällt vänta medans allt klarades av och efterrätten var uppäten. 22.00 åter till hotellet. Denna ultralyx gick på 200 kr.

Lite chockade av taxin valde vi idag att vara mer modesta och åka autoriksha. Detta kan rekommenderas och vissa av er kommer att få uppleva det under jullovet. Med tvära kast mellan körbanorna och ett frenetiskt, infernaliskt tutande kördes vi runt stans alla tygmarknader. Känslan påminner om farfarsbilar på liseberg. Barnen var mycket nöjdare med detta transportmedel än med bilåkning. Inte dumt alls. ska försöka ladda upp en video på detta snart.

 För övrigt finns det kor på gatorna. På riktigt.

 

Framme i Delhi

Nu ligger vi på vårt halvsunkiga hotellrum och undrar om vi ska orka gå ut igen... Vi landade ju i morse vid åtta lokal tid. På flygplatsen skulle hotellets chaufför hämta upp oss men där uppkom problem nummer ett. Det fanns ingen chaufför där! Vi hittade en lokal taxi och blev med säkerhet ordentligt lurade på priset men det kändes som ett mindre problem. Taxichauffören meddelade att vårt hotell nog inte vår nåt vidare, det låg i ett muslimskt område och han ansåg att barnen inte var säkra där. Ja, ja tänkte vi, hotellet är ju högt rankat på tripadvisor så det är nog inga problem. Men så lätt skulle vi inte komma undan! När vi kört igenom ett område som mest liknade slum och taxichaffisen låst dörrarna om oss så så han att han inte visste var vi skulle. Efter många om och men visade det sig att området där vårt hotell låg vår avspärrat på grund av ett ministerbesök så vi hade inget hotellrum! Vi blev en aning svettiga men barnen tog det hela med ro. Långt senare och med ett mycket tristare hotell än vi räknat med är vi nu alltså på plats. Vi har två nätter bokade och ev så lämnar vi Delhi för en rundresa som vår nyfunna vän på turistbyrån ordnat åt oss på torsdag.